Populärvetenskapliga presentationer

Avsaknad av tandanlag, så kallad aplasi, är en av de vanligaste utvecklingsavvikelserna i bettet. Den tand som oftast saknas, bortsett från visdomständer, är den andra permanenta premolaren. Trots att tillståndet är välkänt kan diagnosen i praktiken ställas sent, eller i värsta fall missas helt. Detta får tydliga konsekvenser för både behandlingsmöjligheter och vårdkostnader.

Detta projekt undersöker hur vanligt det är med aplasi av andra permanenta premolaren hos barn och unga i Västra Götalandsregionen, samt varför diagnosen ibland fördröjs. Genom en retrospektiv journalgranskning av 20-åringar från flera folktandvårdskliniker i Göteborg analyseras när diagnosen ställdes, vilka faktorer som påverkade diagnostiken och vilka kliniska följder en sen upptäckt fick.

En tidig diagnos är avgörande. Om aplasi upptäcks i rätt ålder kan tidig extraktion av den primära molaren leda till spontan luckslutning, en biologiskt skonsam och kostnadseffektiv behandling. Vid sen diagnos går denna möjlighet ofta förlorad, vilket i stället kan innebära mer komplex tandreglering eller protetisk rehabilitering senare i livet.

I dagsläget saknas tydliga regionala riktlinjer i Västra Götalandsregionen för när och hur aplasier ska diagnostiseras. Studien syftar därför till att belysa variationer i klinisk praxis och identifiera förbättringsområden. På sikt kan resultaten bidra till mer enhetliga diagnostiska rutiner, ökad patientsäkerhet och en mer resurseffektiv tandvård.

Bakgrund
Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och påverkar inte bara den allmänna hälsan utan även munhälsan. Personer med diabetes har oftare besvär med tandlossning och karies, vilket kan leda till ett ökat behov av tandvård och en högre risk att förlora sina tänder. Trots detta finns det få uppföljningsstudier som undersöker hur diabetes påverkar resultatet av rotbehandling. Rotbehandling syftar till att bevara en ofta svårt skadad tand och skapa förutsättningar för en infektions- och inflammationsfri vävnad kring tandens rot. De få studier som finns tyder på att personer med diabetes har en högre förekomst av inflammation kring rotspetsen (apikal parodontit) och en ökad risk för att tanden går förlorad.

Syfte
Det övergripande syftet med projektet är att undersöka utfallet av rotbehandling hos patienter med diabetes och jämföra resultaten med patienter utan diabetes.

Metod
Studien är en retrospektiv registerbaserad observationsstudie. Patienter i det nationella registret SKaPa som fått en rotfyllningsåtgärd under 2019 kommer att inkluderas och följas under fem – sex år. Patienterna kommer att kopplas samman med fyra andra nationella register: Nationella diabetesregistret, Tandhälsoregistret, Patientregistret och Läkemedelsregistret. Totalt beräknas cirka tusen patienter med diabetes ingå i studien.

Betydelse
Projektet kommer att belysa hur rotbehandlingar utfaller hos patienter med diabetes och om resultaten skiljer sig från patienter utan diabetes, till exempel genom fler komplikationer eller ökad risk för tandförlust. Om det visar sig att patienter med diabetes har sämre behandlingsresultat kan det bli nödvändigt att utveckla tandvårdsstrategier som stärker jämlikheten i tandvården. Detta kan handla om mer förebyggande insatser och en mer riktad användning av vårdresurser för att bevara tänder och god tandhälsa i denna patientgrupp. På längre sikt kan resultaten bidra till att utveckla nationella och kliniska riktlinjer som förbättrar både munhälsa och livskvalitet för patienter med diabetes.

Digital tillverkning har på kort tid förändrat tandvården, och 3D-printing används i allt större utsträckning för att framställa tandtekniska konstruktioner. Trots teknikens stora potential finns fortfarande begränsad kunskap om hur 3D-printade dentala material fungerar på lång sikt jämfört med mer etablerade material.

Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka viktiga materialegenskaper hos 3D-printade dentala material, med fokus på bindningsstyrka, mekanisk hållfasthet samt hur materialen påverkas av vätskor över tid. Resultaten jämfördes med motsvarande egenskaper hos frästa material.

Materialen testades enligt internationella ISO-standarder genom bland annat skjuvhållfasthetstest, mätning av löslighet och vätskeabsorption samt böjhållfasthetstest. De preliminära resultaten visar att frästa material uppvisar högre böjhållfasthet än 3D-printade material, vilket tyder på bättre mekanisk styrka,  men långt lägre än motsvarande värden hos etablerade material.

Forskningen bidrar med ökad kunskap om 3D-printade material i tandvården och kan på sikt hjälpa tandläkare och tandtekniker att göra säkrare materialval för våra patienter, särskilt vid införandet av ny tandvårdsreform.

Förtydliga barn och ungdomars upplevelser i tandvården

En betydlig del av barn- och ungdomspopulationen upplever både invasiva och icke invasiva tandvårdsprocedurer som stressframkallande. Flertalet studier visar att oral röntgen, ortodontiska apparaturer samt injektion och extraktion kan framkalla oro, rädsla och smärta, trots behandlares goda intentioner, engagemang och kunnighet.

För att skapa en tillitsfull och trygg tandvårdsmiljö krävs att behandlingsmomenten och arbetssättet är förutsägbara för patienten. Det krävs också lyhördhet hos tandvårdspersonalen, som i förlängningen kan generera ett adekvat pedagogiskt och psykologiskt omhändertagande. Med ett sådant arbetssätt som bakgrund har tandvårdens aktörer ett ansvar för grundläggandet av unga individers positiva attityd, inför övergången till vuxentandvård.

Sett ur barns och ungdomars perspektiv finns det anledning att förtydliga stressreaktionerna för behandlingsteamet. Tandvårdsteamet är också betjänt av att varskos i tid om negativa upplevelser, innan dessa har hunnit överväldiga patienten.

I den kontexten är det önskvärt att tandvården provar nyskapande tekniker och metoder för utökad pedagogik och stöd i behandlingen. Ett objektivt sätt att förtydliga patientens reaktioner orsakade av oro, rädsla och procedursmärta är att använda sig av fortlöpande fysiologiska data i realtid. Med detta som bakgrund är metodutveckling av digitala verktyg som hjälpmedel för utökad och förfinad diagnostik under pågående tandvårdsbehandling önskvärt.

Det övergripande syftet med projektet är att utifrån ett multidisciplinärt samarbete, mellan Västra Götalandsregionen samt Göteborgs universitet, studera metoder som visualiserar patientens stress, oro, rädsla och smärta vid invasiv och icke invasiv tandvård. Samarbetet inrymmer dessutom aktören Research Institute of Sweden (RISE). En pilotstudie är publicerad.

* Claudia Jaldin har tilldelats 17,000:- till sin studie ”Unga patienters självrapporter om rädsla och smärta vid icke invasiva samt invasiva procedurer i tandvården”.

Crohns sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten – med fokus på munhälsan

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela mag-tarmkanalen, inklusive munnens slemhinnor. Denna sjukdom är ofta förknippad med svåra symptom som buksmärtor, diarré och trötthet, vilka tillsammans kan påverka patientens dagliga liv. Dessutom påverkas ofta den orala hälsan, vilket kan bidra till en försämrad livskvalitet.

Min forskning syftar till att undersöka hur Crohns sjukdom påverkar den oralhälsorelaterade livskvaliteten. Med hjälp av validerade frågeformulär kartläggs både fysiska och psykosociala aspekter av patienternas munhälsa. Studien belyser också skillnader mellan olika grupper, exempelvis baserat på kön, sjukdomens svårighetsgrad och behandling.

Resultat från tidigare studier och preliminära analyser visar att patienter med Crohns sjukdom ofta upplever nedsatt munhälsa, med problem som muntorrhet, slemhinneförändringar och ökad risk för karies. Dessa besvär kan få långtgående konsekvenser för deras sociala liv och psykiska välbefinnande.

Målet med forskningen är att öka förståelsen för hur Crohns sjukdom påverkar den orala hälsan och därigenom bidra till förbättrade vårdinsatser. Genom att lyfta fram patientens perspektiv vill vi bana väg för mer individanpassad behandling och skapa förutsättningar för en högre livskvalitet hos de drabbade.

Denna studie understryker vikten av att betrakta munhälsa som en integrerad del av den övergripande hälsan, särskilt vid kroniska sjukdomar som Crohns. Genom ökad medvetenhet och förbättrad vård hoppas vi kunna göra en verklig skillnad för dessa patienter.

* Jack Hilon har tilldelats 17,000:- till sin studie “Impact of Chron´s Disease on Quality of life: A case-control study”.

Huvud-halscancer (HNC) är en av de cancerformer som ökat mest på senare år och drabbar med sin lokalisation många centrala funktioner bl.a andning, syn, lukt, tal, gap- och sväljförmåga, med påverkan på patientens hälsa och livskvalitet. Gapsvårigheter och smärta i käkarna är vanliga komplikationer som drabbar 30-50% av de 1700 patienter som årligen diagnosticeras med HNC i Sverige. Dessa är vanliga påföljder efter strålbehandling mot huvud-hals området och medför risk för svårigheter att äta, ökad infektionsrisk, nedsatt läkningsförmåga samt försämrad livskvalitet och överlevnad. Till dags dato finns endast ett fåtal studier redovisade avseende förebyggande träning för HNC patienter med olika resultat. Det finns just nu inte tillräckligt med underlag för att införa ett förebyggande käk-träningsprogram för att minska risken för att patienter som behandlas för HNC ska få en nedsatt gapförmågan. Uppföljning och stöd under träningsperioden verkar ge bättre resultat. Fler studier med bättre upplägg som underlättar för patienterna att följa träningsprogrammet krävs. Denna studie syftar därför till att testa ett förebyggande käk-träningsprogram i syfte att minska smärta och gapsvårigheter i efterförloppet av strålbehandling hos patienter som behandlas mot cancer i huvud-hals området. Förhoppningen är att gap-träning ger minskad smärta och gapsvårigheter hos dessa patienter.

* Ellie Saghafi har tilldelats 10,000:- till sin studie ”Preventiv randomiserad studie avseende effekten av gap-träning på huvud-halscancerpatienters smärta och funktionsstörningar i käksystemet, gap-funktion samt livskvalitet”.