Populärvetenskapliga presentationer

Förtydliga barn och ungdomars upplevelser i tandvården

En betydlig del av barn- och ungdomspopulationen upplever både invasiva och icke invasiva tandvårdsprocedurer som stressframkallande. Flertalet studier visar att oral röntgen, ortodontiska apparaturer samt injektion och extraktion kan framkalla oro, rädsla och smärta, trots behandlares goda intentioner, engagemang och kunnighet.

För att skapa en tillitsfull och trygg tandvårdsmiljö krävs att behandlingsmomenten och arbetssättet är förutsägbara för patienten. Det krävs också lyhördhet hos tandvårdspersonalen, som i förlängningen kan generera ett adekvat pedagogiskt och psykologiskt omhändertagande. Med ett sådant arbetssätt som bakgrund har tandvårdens aktörer ett ansvar för grundläggandet av unga individers positiva attityd, inför övergången till vuxentandvård.

Sett ur barns och ungdomars perspektiv finns det anledning att förtydliga stressreaktionerna för behandlingsteamet. Tandvårdsteamet är också betjänt av att varskos i tid om negativa upplevelser, innan dessa har hunnit överväldiga patienten.

I den kontexten är det önskvärt att tandvården provar nyskapande tekniker och metoder för utökad pedagogik och stöd i behandlingen. Ett objektivt sätt att förtydliga patientens reaktioner orsakade av oro, rädsla och procedursmärta är att använda sig av fortlöpande fysiologiska data i realtid. Med detta som bakgrund är metodutveckling av digitala verktyg som hjälpmedel för utökad och förfinad diagnostik under pågående tandvårdsbehandling önskvärt.

Det övergripande syftet med projektet är att utifrån ett multidisciplinärt samarbete, mellan Västra Götalandsregionen samt Göteborgs universitet, studera metoder som visualiserar patientens stress, oro, rädsla och smärta vid invasiv och icke invasiv tandvård. Samarbetet inrymmer dessutom aktören Research Institute of Sweden (RISE). En pilotstudie är publicerad.

* Claudia Jaldin har tilldelats 17,000:- till sin studie ”Unga patienters självrapporter om rädsla och smärta vid icke invasiva samt invasiva procedurer i tandvården”.

Crohns sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten – med fokus på munhälsan

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela mag-tarmkanalen, inklusive munnens slemhinnor. Denna sjukdom är ofta förknippad med svåra symptom som buksmärtor, diarré och trötthet, vilka tillsammans kan påverka patientens dagliga liv. Dessutom påverkas ofta den orala hälsan, vilket kan bidra till en försämrad livskvalitet.

Min forskning syftar till att undersöka hur Crohns sjukdom påverkar den oralhälsorelaterade livskvaliteten. Med hjälp av validerade frågeformulär kartläggs både fysiska och psykosociala aspekter av patienternas munhälsa. Studien belyser också skillnader mellan olika grupper, exempelvis baserat på kön, sjukdomens svårighetsgrad och behandling.

Resultat från tidigare studier och preliminära analyser visar att patienter med Crohns sjukdom ofta upplever nedsatt munhälsa, med problem som muntorrhet, slemhinneförändringar och ökad risk för karies. Dessa besvär kan få långtgående konsekvenser för deras sociala liv och psykiska välbefinnande.

Målet med forskningen är att öka förståelsen för hur Crohns sjukdom påverkar den orala hälsan och därigenom bidra till förbättrade vårdinsatser. Genom att lyfta fram patientens perspektiv vill vi bana väg för mer individanpassad behandling och skapa förutsättningar för en högre livskvalitet hos de drabbade.

Denna studie understryker vikten av att betrakta munhälsa som en integrerad del av den övergripande hälsan, särskilt vid kroniska sjukdomar som Crohns. Genom ökad medvetenhet och förbättrad vård hoppas vi kunna göra en verklig skillnad för dessa patienter.

* Jack Hilon har tilldelats 17,000:- till sin studie “Impact of Chron´s Disease on Quality of life: A case-control study”.

Huvud-halscancer (HNC) är en av de cancerformer som ökat mest på senare år och drabbar med sin lokalisation många centrala funktioner bl.a andning, syn, lukt, tal, gap- och sväljförmåga, med påverkan på patientens hälsa och livskvalitet. Gapsvårigheter och smärta i käkarna är vanliga komplikationer som drabbar 30-50% av de 1700 patienter som årligen diagnosticeras med HNC i Sverige. Dessa är vanliga påföljder efter strålbehandling mot huvud-hals området och medför risk för svårigheter att äta, ökad infektionsrisk, nedsatt läkningsförmåga samt försämrad livskvalitet och överlevnad. Till dags dato finns endast ett fåtal studier redovisade avseende förebyggande träning för HNC patienter med olika resultat. Det finns just nu inte tillräckligt med underlag för att införa ett förebyggande käk-träningsprogram för att minska risken för att patienter som behandlas för HNC ska få en nedsatt gapförmågan. Uppföljning och stöd under träningsperioden verkar ge bättre resultat. Fler studier med bättre upplägg som underlättar för patienterna att följa träningsprogrammet krävs. Denna studie syftar därför till att testa ett förebyggande käk-träningsprogram i syfte att minska smärta och gapsvårigheter i efterförloppet av strålbehandling hos patienter som behandlas mot cancer i huvud-hals området. Förhoppningen är att gap-träning ger minskad smärta och gapsvårigheter hos dessa patienter.

* Ellie Saghafi har tilldelats 10,000:- till sin studie ”Preventiv randomiserad studie avseende effekten av gap-träning på huvud-halscancerpatienters smärta och funktionsstörningar i käksystemet, gap-funktion samt livskvalitet”.

Bedömning av frakturrisk i tandvården

Benskörhet är en tyst sjukdom som ökar risken för frakturer vilket innebär stort lidande för individen och höga samhällskostnader. Förebyggande behandling kan minska frakturrisken avsevärt.

Screening med bentäthetsröntgen är kostsamt och inte särskilt känsligt för att upptäcka frakturer. Socialstyrelsen och WHO rekommenderar riskvärderingsverktyget FRAX (Fracture Risk Assessment Tool) för att bedöma frakturrisk över en 10-årsperiod. Det finns olika metoder föreslagna i litteraturen, för att identifiera personer med hög frakturrisk, där en av metoderna är användning av dentala röntgenbilder. Då majoriteten av den svenska äldre befolkningen besöker tandvården årligen, är ett antagande att tandvården kan ligga till grund för en screeninginsats.

Syftet med forskningsprojektet är att utvärdera om bedömning av benmönster på dentala röntgenbilder kan förbättra prognosen för framtida frakturrisk. För att göra detta har en systematisk litteraturstudie genomförts för att se över befintlig evidens inom området. Det vetenskapliga stödet för metoden var otillräckligt. Vidare i projektet pågår en studie med 2000 äldre (>60 år) individer från 16 olika tandvårdskliniker. I studien används FRAX och en dental röntgenbild i underkäken. Benvävnaden bedöms enligt ett validerat index utifrån tätt, intermediärt eller glest mönster. Preliminära data från den pågående studien visar att bedömning av benmönstret faktiskt kan användas för att särskilja olika nivåer av frakturrisk. Projektet är pågående, dataanalys pågår och vidare ska frakturdata uthämtas ur Svenska frakturregistret för uppföljning av faktiska frakturer. Långsiktigt planeras hälsoekonomiska analyser för att bedöma kostnadseffektiviteten av screeningmetoden.

Förhoppningen är att forskningen ska leda till förbättring av frakturdiagnostik genom att identifiera personer med hög frakturrisk vid ett tandvårdsbesök. Genom att använda dentala röntgenbilder kan man upptäcka patienter som annars inte skulle ha bedömts med FRAX, samt därmed sätta in preventiva åtgärder i ett tidigare skede. Således förhindras benskörhetsrelaterade frakturer och därmed minskat lidande för individen samt minskade samhällskostnader.

* Astera Johanen har tilldelats 20,000:- till sin studie ”Prognostiskt värde av odontologisk röntgen vid skattning av osteoporos och risk för benfraktur”.

Kirurgiskt avlägsnande av bilaterala visdomständer i underkäken. En prospektiv randomiserad studie.
Operativt avlägsnande av visdomständer är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen inom såväl allmäntandvården som på käkkirurgisk specialistklinik. Det postoperativa förloppet är associerat med smärta, svullnad och gapsvårighet. I vissa fall drabbas patienten av komplikationer efter ingreppet, så som alveolit eller postoperativ infektion. I litteraturen varierar den totala komplikationsfrekvensen mellan 5–36 % (1).

Såväl förväntade postoperativa besvär som eventuella komplikationer påverkar både patienten och samhället negativt. Individens funktion och arbetsförmåga reduceras vilket innebär lidande och kostnader i form av förlorad arbetsinkomst. Samhället påverkas också av individens bortfall från arbetet, men även av vårdkostnader relaterade till akutbesök.

Många patienter har behov av att avlägsna bägge visdomständerna i underkäken. Rådande praxis är att avlägsna en tand i taget på två operationstillfällen. Detta delvis för att undvika bilaterala mandibularblockader. I den vetenskapliga litteraturen finns dock inga rapporter om ovanstående problematik utan bilaterala mandibularblockader beskrivs snarare som säkra och väl accepterade av patienter (2, 3). När patienter behandlas i generell anestesi bedövar och avlägsnar man alltid bägge visdomständer samtidigt, om indikation föreligger.

Denna studie avser att undersöka operativ borttagning av bilateralt retinerade underkäksvisdomständer på ett jämfört med två besök, avseende postoperativa besvär, patientnöjdhet och kostnadseffektivitet. Hypotesen är att patientens besvär efter operation är likvärdiga, men patienten som opereras på två separata tillfällen behöver genomgå såväl operation som det postoperativa förloppet två gånger, vilket ger ett ökat lidande och högre kostnader för både samhället som individen. Kan patienterna opereras på ett besök i stället för två, kan även vårdens tillgänglighet och resursutnyttjande öka, då fler patienter kan emottas.

1. Renton T. Surgical Mangement of Third Molars. Ed. Andersson L, Kahnberg K-E, Pogrel M.A. Oral and Maxillofacial Surgery. UK: Wiley-Blackwell, 2010. P. 219-254.
2. Jabbar J, Shekar V, Mitchell D.A, Brennan P.A. Should we be giving bilateral inferior alveolar and lingual nerve blocks for third molar surgery? British Journal of Oral and Maxillofacial Surgery. 2014, 52(1), p. 16- 17.
3. Sense O, Kovacs B. Risks posed by bilateral inferior alveolar nerve block: Myth or reality? Advances in Oral and Maxillofacial Surgery. 2021 (2), 100042.

* Susanne Ekström har tilldelats 11,000:- till sin studie ”Surgically removal of bilateral impacted mandibular third molars in one or two visits. A prospective randomized study”.

Jag har i min forskning intresserat mej för unga personer med parodontit och hur man så tidigt som möjligt ska kunna hitta de patienter som har risk att få stora estetiska och funktionella problem med sjukdomen, dvs parodontitkänsliga individer.

Jag har även studerat hur inflammationen lokalt i tandköttet. Inflammation blir det ju alltid i närvaro av bakterier, men varför beter sig inflammationen så olika?  Vad skiljer gingivit och parodontitpatienter?

* Sara Thorbert Mros har tilldelats 20,000:- till sin studie “Detection of the onset of periodontitis”.