Protokoll nr 10 fört vid GTS´s allmänna möte
den 7 december, 1992
Sammanträdet ägde rum i Sällskapets lokaler, Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg.
Närvarande: Ordföranden Sverker Toreskog, hedersledamöterna Paul Göransson, Bengt Gustafsson,
Gösta Johansson och Åke Möller samt ca 65 övriga ledamöter
Dagordning:
§ 1. Ordföranden Sverker Toreskog hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.
§ 2. Till att justera dagens protokoll utsågs Gunnar Browall och Ulf Lundin.
§ 3. Sammanträdet förklarades stadgeenligt utlyst och föregående protokoll godkändes och lades till handlingarna.
§ 4. Ordföranden nämnde att detta möte var det sista sammanträdet innan GTS träder in i sitt jubileumsår. Berättade
vidare att hedersledamoten Paul Göransson fyllt 85 år och blivit gratulerad av GTS. Då Göransson var närvarande
på sammanträdet hyllades han med en applåd.
§ 5. Som nästa punkt på programmet stod val av hedersledamöter och korresponderande ledamöter.
Ordföranden började med procedurfrågor och läste upp vad följande stadgar säger:
§30. Till hedersledamot kan Sällskapet kalla ledamot av Sällskapet eller annan person, som på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt vinnlagt sig om Sällskapet eller de syften Sällskapet företräder. Till Korresponderande
ledamot kan Sällskapet kalla framstående svensk eller utländsk företrädare för odontologin eller denna
närstående vetenskapsområde.
§33. Förslag undertecknat av minst två ledamöter och som styrelsen har tillstyrkt föredrages inför Sällskapet
vid ett ordinarie sammanträde. Val förättas vid därpå följande ordinarie sammanträde. Vid företagen
omröstning erfordras för bifall att beslutet biträdes av minst 3/4 av de röstande.
§37. Omröstning sker öppet utom i de fall sluten omröstning begärts och av Sällskapet beslutats.
§38. Beslutsmässighet föreligger, när minst tjugo av Sällskapets röst-berättigade ledamöter är närvarande.
Röstning medelst fullmakt är icke tillåten.
Föreslagna till hedersledamöter var:
Malte Hultstam Förslagsställare: I Olemyr, B Waldenström
Olle Johansson -"- B Rockler, B Waldenström
Ulf Kewenter -"- I Olemyr, S Toreskog
Bo Krasse -"- CG Emilson, B Hager
Jan Erik Lövgren -"- P Göransson U Lundin
Birgit Thilander -"- K Ludvigsson S Ljunglöf
Ingegerd Wieslander -"- B Hager KG Olsson
Ordföranden gav en kort presentation av de föreslagna personerna och sa:
Malte Hultstam har varit sekreterare i GTS 1972-74, ordförande 1974-76 och ordförande i
förtroendenämnden 1979-88. Hultstam har varit mycket flitig i debatten för GTS väl och ve.
Olle Johansson har på ett mycket förtjänstfullt sätt vinlagt sig om såväl patientens som
tandläkarens intressen som ordförande i Förtroendenämn-den. Johansson har därigenom
bidragit til att lösa många ofta svåra tvister mellan patient och behandlande tandläkare.
GTS ansikte utåt mot allmänheten har pga Olle Johanssons arbete blivit allt mer positivt.
Ulf Kewenter har under tre decennier varit enormt aktiv, inte minst i den fackliga delen av
verksamheten. Han var sekreterare under Leif Bohman och Ragnar Granerus. Var
förbundsavdelningsordförande och mycket aktiv under 75-årsjubileet. PT-ordförande under
många år och åkte som en skottspole till Förbundsstyrelsen i Stockholm alltid månande om
GTS synpunkter. Ordförande i privatvårdens arbetsgivareorganisation.
Bo Krasse har lagt ned stor energi och kraft på GTS, dels som ordförande under några år
på 70-talet och dels som redaktör för jubileumsboken till GTS:s 100-års firande. Han har
därvidlag lyckats med att få många av våra kollegor att minnas och sammaställa sina alster
för skapandet av ett intressant aktuellt panorama över GTS:s första hundra år.
Jan Erik Lövgren har ägnat stort arbete åt GTS genom åren. Här kan då nämnas befattningar
som kassaförvaltare GPTF och sedan ordförande under 70-talet. Inredningsansvarig för GTS
ombyggnad vid 75-årsjubileet. Har varit ordförande i Förbundsavdelningen, interimstyrelsen
Västra Regionen, stipendienämnden, Karl Fredrik Andrees fond, Musei- och biblioteks-nämnden
samt revisor i GTS PT-förening. Har bidragit till att FDI:s möte 1993 förlägges till Göteborg.
Sitter med i 100-gruppen och i FDI:s organisationskommitte.
Birgit Thilander var GTS`s första kvinnliga ordförande i GTS och satt dessutom som ordförande i
tre år på 80-talet. Hon har mycket aktivt arbetat för att FDI skulle komma till Göteborg. Sitter i
FDI:s organisationskommitte. Hon har internationellt bidragit att höja GTS status vid ett otal olika
tillfällen. Varit flitig föreläsare på GTS.
Ingegerd Wieslander har sedan 1979 verkat i Göteborgs Tandläkare-Sällskaps kursnämnd och var
åren 1982, 1983 och 1987 dessutom dess ordförande. Hon är alltjämt aktiv i denna nämnd. Hon
har på ett förnämligt sätt representerat vår förening och varit en ständigt positiv och kunnig kursvärd
då vi haft kurser i GTS lokaler och annorstädes.
Till korresponderande ledamöter hade två namn föreslagits, nämligen Per-Ingvar Brånemark och Jan Lindhe.
Per-Ingvar Brånemark har utfört en epokgörande forskning och klinisk verksamhet inom området
osseointegration. Han har därigenom visat att osseointegrering under lång tid är möjligt med nära
nog 100% prognos ur lyckandesynpunkt. Detta arbete skedde under många år under svårt motstånd
från etablerade odontologer men Brånemark kämpade vidare oförtrutet.
Jan Lindhes forskning inom det parodontala området är av sådan dignitet att han redan har tilldelats
otaliga utmärkelser. Han har gjort den Göteborgska Fakulteten mycket känd internationellt vilket också
smittar av sig på GTS. Han har inspirerat och biståt otaliga disputander som likt en kärnreaktion lagt
beslag på den internationella parodontologin.
Därpå vidtog själva valet. Tage Tagde begärde omedelbart sluten omröstning för de föreslagna namnen till
hedersledamöter och önskade att den skulle ske för gruppen som helhet. Ordföranden ansåg att det var bättre
att varje namn behandlades för sig. Mötet röstade då för om det förelåg en majoritet för sluten omröstning för
vart och ett av namnen. Då detta ej blev fallet för de sju olika namnen beslöts att öppen röstning skulle ske.
Till rösträknare valdes dagens två protokolljusterare. Efter rösträkning kunde konstateras att med mer än 3/4 av
medelst handuppräckning avgivna röster valdes Malte Hultstam, Olle Johansson, Ulf Kewenter, Bo Krasse,
Jan Erik Lövgren, Birgit Thilander och Ingegerd Wieslander till hedersledamöter i Göteborgs Tandläkare-Sällskap.
Sluten omröstning begärdes ej för valet till korresponderande ledamöter. Med mer än 3/4 av de avgivna rösterna
valdes Per-Ingvar Brånemark och Jan Lindhe till korresponderande ledamöter i Göteborgs Tandläkare-Sällskap.
§ 6. Med stadgeenlig majoritet invaldes i Göteborgs Tandläkare-Sällskap tandläkare Lena Eliasson.
§ 7. Stipendienämnden hade till Elanderpristagare för år 1992 föreslagit professor Jan Carlsson, Umeå. Mötet
fastställde förslaget.
Stipendienämnden hade förslagit följande fördelning av stipendier och som mötet även fastställde:
Bülzingslöwen, Inger v 4.000 kr; Kjellberg, Heidrun 4.000 kr; Knutsson, Gunilla 4.000 kr; Molander, Anders 4.000 kr;
Engvall, Monica 4.000 kr; Kvist, Thomas 4.000 kr; Hasséus, Bengt 2.000 kr; Nethander, Gunnar 2.000 kr;
Olsson, Michael 2.000 kr; Rödström, Per-Olof 2.000 kr; Torbjörner, Annika 2.000 kr; Rubinstein, Barbara 1.000 kr;
Sjögren, Karin 1.000 kr.
§ 8. Birger Rockler föredrog budgetförslaget för 1993 och poängterade att 1993 blir ett annorlunda år även budgetmässigt.
Med tanke på alla aktiviteter under året kommer det att bli ett rejält överskott trodde Rockler. Rörelseintäkterna
beräknas till 3.5 miljoner varav årsavgifterna för aktiva medlemmar belöper sig till 260.000 kronor. Stora extraordinära
intäkter under året blir det för annonser och för kurspaketet. Mötesdeltagarna antog budgetförslaget.
Åke Möller framhöll Sverker Toreskogs stora insats för att locka sponsorer.
§ 9. Lars Ödman föredrog valnämndens förslag till styrelse, nämnder och funktionärer. Alla valdes enligt förslag.
§ 10. Ordförande nämnde att FDI programmet på svenska kommer att sändas ut i december månad. Ordföranden rådde
alla mötesdeltagarna att sova veckan före och efter men vara vakna under själva FDI veckan.
§ 11. Under punkten fackliga ärenden nämnde Ingrid Moberg att den av regeringen tillsatta utredningen, som har till
uppgift att lägga fram förslag till hur en ny tandvårdsförsäkring skall komma att se ut, presenterar sitt förslag först
den 15 mars 1993. Målet är att försäkringen skall träda i kraft den 1 januari 1994. Inga övriga ärenden förelåg.
§ 12. Ordföranden förklarade sammanträdet avslutat och lämnade sedan över ordet till kvällens föredragshållare
Jan Fornell, som pratade om "Dax att regenera". Fornell inledde med att berätta hur fascinerad han var av att
människan läker när man behandlar henne. Han illustrerade detta genom att visa kliniska bilder från munhålan
på hur nedbruten parodontal vävnad läkte ut enbart genom den vanliga parodontala behandlingen. Nackdelen
med denna terapi är dock att förlorad benvävnad ej återbildas. Detta beror på att epitel- och bindvävscellerna
har stor förmåga att rekolonisera. Därför är det vanligtvis de som ockuperar sårområdet och på detta sätt
utestänger cellerna från rothinnan och alveolarbenet. Ett äkta återfäste kan då inte bildas mellan tand och
omgivande vävnader, utan resultatet blir istället en ärrläkning.
Under den senaste 10-års perioden har ett koncept med styrd vävnadsregeneration (GTR = guided tissue
regeneration) med barriärteknik för att återskapa rothinna och benvävnad utvecklats. Banbrytare på detta
område har varit gruppen runt Styre Nyman i Göteborg. Med denna metod placeras en barriär mellan gingivan
och den parodontala defekten varvid epitel och bindväv hindras från att att växa ned. Istället får cementoblaster
från den kvarvarande rothinnan tillträde till sårområdet och växer in över rotytan. Nybildade rothinnefibrer bildar
sedan ett nytt fäste mellan tanden och alveolarbenet och nytt alveolärben skapas. Med GTR-tekniken
åstadkommer man en komplett läkning, dvs äkta regeneration. Den första generationens barriärmembran är
tillverkade av expanderad polytetrafluoretylen, en välkänd teflonprodukt (Gore-Tex). Aktuella för regeneration är
parodontala defekter som furkationer, som ej är genomgående, lokala benkratrar, rotytor som blottlagts genom
lokal gingival retraktion och andra välavgränsade skador. Nackdelen med metoden är att materialet inte är
resorberbart och får därför avlägsnas vid en andra operation efter fyra till sex veckor. Barriärgeneration nummer
två utgörs av resorberbara material som exempelvis polymjölksyra, polyglykolsyra och kollagen.
Under de senaste åren har det utvecklats en tredje generation barriärprodukter (s.k Guidor membran), som
består av en resorberbar perforerad matris av polymjölksyra. Matrisen är konstruerad så att bindväv snabbt
växer in i den yttre delen och effektivt hejdar epitelnedväxt. Samtidigt förhindrar matrisen att mjukvävnaden växer
helt igenom den, innan de parodontala vävnaderna hunnit regenerera. Histologiska biopsier av GTR-behandlade
tänder från både djur och människa har gett klara bevis för att det återbildas ett vitalt parodontium utan ankylos.
GTR-behandling med barriärteknik är inte bara lovande och intressant. Det är också ett kliniskt redan etableradt
behandlingskoncept, som Fornell poängterade genom att visa ett flertal intressanta bilder från lyckade fall i sin
klinik. Han avslutade med att säga hur trevligt han tyckte det var att få prata om GTR på GTS.
Ordföranden tackade för det fina föredraget och välkomnade alla mötesdeltagare till den efterföljande
matstunden i julens tecken.
Göteborg den 7 december, 1992
Justerat Vid protokollet
Sverker Toreskog Claes-Göran Emilson. Gunnar Browall Ulf Lundin
ordförande sekreterare justeringsperson justeringsperson