Protokoll nr 5 fört vid GTS´s allmänna möte
den 21 maj, 1992
Sammanträdet ägde rumm i Sällskapets lokaler, Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg
Närvarande: Ordföranden Sverker Toreskog, hedersledamoten Åke Möller samt ca 40 övriga
ledamöter
Dagordning
§ 1. GTS ordförande Sverker Toreskog hälsade samtliga mötesdeltagare välkomna till detta
majsarnmanträde, som trots det vackra, varma vädret samlat mycket folk. Ordföranden
hälsade också särskilt välkommen till hedersledamoten Åke Möller, samt till Jan
Håkansson från Riksforsäkringsverket, Bertil Hager som tandläkarreepresentant tör de
privata försäkringsbolagen och till Birger Olsson som aktiv kollega och före detta
ordförande i GIYI'F.
§ 2. Till justeringspersoner för dagens protokoll valdes Lena Gullbrandsson och Åke Möller.
Det konstaterades att mötet var stadgeenligt utlyst.
§ 3. Ordförandens rapport: I Helsingfors har man firat l()()-årsjubileum, vid vilket Ingegerd
Weslander representerade GTS och överlämnade en tavla från Gotland. Ingen önskade
föregående mötes protokoll uppläst, men detta finns att tillgå på kansliet.
§ 4. 100-årsjubileet och FDI : Det föreslogs att vi ska deltaga i Göteborgsvarvet. Iden kläcktes
genom att Brandkåren som firar sitt 70-årsjubileum startade i täten på sitt jubileum.
Sverker berattade om Högtidssammanträdet den 23/1-93. Detta kommer att äga rum
på Frimurarlogen.Till detta kommer vi att ha anmälningsplikt.. Efter sammanträdet hålles
en bankett på Börsen.
§ 5. Inga fackliga ärenden upptogs på mötet.
§ 6. Åke Möller påminner om att vi kan skicka in personuppgifter och fotografi till Jubileums-
katalogen som ska utges.
§7. Här tog sammanträdets diskussionsämne vid, med rubriken "Vem vill ha en begagnad
försäkring?". GTS ordförande inledde med att "en viss lobbying borde starta : man borde
kunna skapa en försäkring som gagnar alla - men som andå kan finansieras me de
begränsade ekonomiska resurser vi nu har. Det är vik tigt med en flexibel forsäkring, som
kan appliceras i vår tid med snabb utveckling av nya metoder och material. Sverker visade
med några diabilder exempel på vad som kan missas då man har en taxa som är så låst
som den nuvarande. Den motarbetar nya metoder (vilka i många fall är mer vävnads-
besparande) och främjar traditionell (och i vissa fall mer substansavverkande) metoder.
Som exempel gav Sverker skalfasader, vilka stoppades med stämpeln "estetisk tandvård",
samt skalkronor som alternativ vid kusp frakturer i stället för den traditionella metoden med
gp + MK. Toreskog avslutade inledningen till diskussionen med att poängtera att vi alla bär
ansvaret, men att det kanske är möjligt att vi måste arbeta på ickeparlamentariska nivåer för
att för att få en förändring till stånd. Alla skyller vi på försäkringen, men vi måste söka få en
forändring till stånd.
Ordet gick nu över till Jan Håkansson, övertandläkare vid Riksförsäkringsverket . Han arbetar
även halvtid på en klinik i Stockholm, samt halvtid på en klinik i Malmö. Tdl Håkansson klar-
gjorde att han ej är politiskt tillsatt på RFV. Han inledde sitt anförande med en historisk
bakrund av Tandvårdsförsäkringen. TVF som trädde i kraft 1974 grundlades efter Björn
Smedbys undersökning 1969, vilken bl.a gick ut på en indelning av patienter efter deras
tandhälsa: distriktssköterskor klassade 2000 patienter efter kriterierna bra eller dålig
tandhalsa. Tandvårdsförsäkringen skulle ha som syfte att eliminera möjligheten, att man
genom att se folk i munnen, skulle kunna avgöra vilken socialgrupp de tillhör. TVF var initialt
mycket generös: helproteser och profylaktisk vård ersattes av FK med 75% ; allt guld var
för patienten gratis. Man hade ett "hogkostnadsskydd" vid 1.000 SEK. Tandläkartaxan var
136 SEK/timme. Efter hand har man emellertid giott förändringar i systemet, både vad gäller
procentsatserna och ersattningen för guld. Håkansson forklarar det rådande byråkratiska
krånglet med att detta uppstått sorn en följd av att några kollegor har satt i system att fuska
med systemet TVF. Man har inte lyckats komma åt dessa få kollegor som fuskar och därmed
förstör för de andra. Socialförsäkringsjuridiken är så generös - till skillnad från privata
försäkrningar. Om endast en av de flera förtroendetandläkarna säger ja. går ett ärende
igenom; om man driver saken till rättsinstans kommer detta att godkännas.
Då en ny behandlingsmetod kommer och man önskar att denna ska ingå i tandvårdsför-
säkringen, måste en förfrågan in till Socialstyrelsen, vilken då gör en bedömning. Ett problem
är bla att tandteknikertaxan har så få rubriker. Försäkringskassans kostnad för vuxentand-
vården var 1989: 3,4 miljarder SEK, 1990: 3,7 miljarder SEK, 1991: 4,2 miljarder SEK
1987 lades ett förslag att man skulle införa 5()-kronan i tandvården, men detta förslag föll.
Den tidigare regeringen gav ett utredningsuppdrag till RFVs styrelse . Man har två typer av
förslag: 1. Tandvårdspeng typ Dagmar; 2. Modifierat Garpeförslag. Detta skulle innebära en
uppdelning av ersättningen på olika nivåer. Man skulle exempelvis få årlig undersökning för
en fast summa. Behandlingar typ x, rb, fyllningar skulle ersättas på ett sätt. På kronor skulle
man ha en fast ersättning från FK och om man vill ha något speciellt därutöver, får patienten
själv stå för denna överskjutande kostnad. Andra delar som diskuteras är specialisttaxan
och vem som ska få debitera enligt denna, samt den fria etableringens vara eller icke vara.
Tandläkare Bertil Hager redogjorde för relationen mellan de privata försäkringsbolagen
och Försäkringskassan. Alla försäkringsbolag har till sig tandläkare kopplade som tjänstgör
som odontologiska rådgivare: i de fall där försäkringstjänstemännen är tveksamma ska de
be dessa tandläkare om råd. Sakkunnigtandläkarna har i avsikt att vara så samordnade
som möjligt, dvs det ska råda en överensstämmelse melIan de olika bolagens behandlings-
princip av ärenden. Själva konkurrensen mellan de olika försäkringsbolagen står tjänste-
männen, icke tandläkarna, för. Bolagen har för avsikt att ersätta det som har med skada att
göra, under förutsättning att behandlingen är av sådan art att den ersättes av Försäkrings-
kassan. Detta för att begränsa sjukersättningen. Man kan emellertid, då man har en
noggrann motivering eventuellt få ersättning för behandling som utföres utanför den av
Försäkringskassan godkända. Exempel är skalfasader och implantologi. Då det gäller
trafikskador har bolagen ett större ansvar för patienten. Man har här en helhetssyn på
människan och patienten står då kvar en längre tid efter olyckan, än vid andra typer av
skador. Sakkunnigtandläkarna har som princip att ej träffa patienten personligen. Detta
av objektivitetsskäl. Bertil ger oss rådet att kontrollera att våra t-lab har tecknat försäkring,
så att garantiförsäkringen ska kunna ersättas via patientkonsortiet.
Tandläkare Birger Olsson inledde sitt anförande med att konstatera att vi måste "arbeta
oss varma". En privattandläkare måste i snitt ha en intäkt på 885 SEK per timme. Detta
rimmar dåligt med nuvarande taxenivå. Birger ställer upp några rimliga krav på en bra
försäkring:
1. Produktionsbaserad ersättnino; 2. Kostnadstäckande; 3. Skapa frihet för patienten
4. Flexibilitet ur odontologisk aspekt; 5. Enkel administration
Birger förespråkar en fri taxa med en "basersättnino". Detta förslag har varit uppe tidigare,
men har ej varit politiskt gångbart, bland annat pga att man då ej kan kontrollera och
reglera tandläkarnas intäkter på samma sätt som man kan med nuvarande taxesystem.
Här tog nu själva debatten vid. Under denna var det många som reste sig upp och
gjorde sin stämma hörd. Man konstaterade bl.a att politikerna inte tycks våga ta förslaget
om en "fri taxa". Vad gäller etableringarna, så har regeringen inte ändrat några regler över
huvud taget. Alla beslut fattas som förut. Man ska dock ta upp frågan under nuvarande
mandatperiod. Tandläkarna är dåliga på att göra sig hörda, var flertalet i publiken enig om.
Bo Krasse kiorde en tilbakablick över hur det var då taxan tillkom: då var taxan gnerös.
Nu har tandläkarna emellertid ingen förhandlingsrätt. Den nuvarande taxan premierar
behandling av sjukdom, ej förebyggande av dito. Socialdemokraterna ville genom taxan
skapa en social reform, men nu har vi inte längre några vårdköer. På vissa håll bedrivs nu
emellertid försöksverksamhet där man har andra ersättningssystem under utveckling. Så
är fallet på bla Sociala Huset med sin frisktandvård och även i Tanum . Vi måste se över
socialförsäkringssystemet anser Krasse.
Åke Möller påpekar den snedfördelning i systemet som kommer fram vad gäller rotbe-
handlingar. Dels är styckedebitering vid rotbehandling på tok för lågt ersatt. En noggrannt
utförd rotbehanling tar mycket längre tid än vad taxan ersätter. Det är också fel att någon
ersättning för bakterieprov vid rotbehanling ej utgår, medan det så gör vid salivprov.
Sverker Toreskog avslutade debatten med att konstatera att ingen orkar överklaga de
fattade besluten och att det finns många rigida bestämmelser. Ordförande Toreskog
tackade samtliga närvarande och överämnade till de inbjudna en handbok i olydnad ,
författad av Bengt Sändt. Jan Håkansson välkomnade oss att ringa honom:
tel 08-78 69 611, 046-34 81 35 eller i bostaden 046-29 33 30.
Göteborg den 21 maj, 1992
Sverker Toreskog Claes-Göran Emilson Lena Gullbrandsson Åke Möller
ordförande sekreterare justeringsperson justeringsperson