Protokoll nr 10 fört vid GTS´s allmänna möte
den 7 december, 1992.
Sammanträdet ägde rum i Sällskapets lokaler, Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg.
Närvarande: Ordföranden Sverker Toreskog, hedersledamöterna Paul Göransson, Bengt
Gustafsson, Gösta Johansson och Åke Möller samt ca 65 övriga ledamöter
Dagordning:
§ 1. Ordföranden Sverker Toreskog hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet
öppnat.
§ 2. Till att justera dagens protokoll utsågs Gunnar Browall och Ulf Lundin.
§ 3. Sammanträdet förklarades stadgeenligt utlyst och föregående protokoll godkändes
och lades till handlingarna.
§ 4. Ordföranden nämnde att detta möte var det sista sammanträdet innan GTS träder in
i sitt jubileumsår. Berättade vidare att hedersledamoten Paul Göransson fyllt 85 år och
blivit gratulerad av GTS. Då Göransson var närvarande på sammanträdet hyllades han
med en applåd.
§ 5. Som nästa punkt på programmet stod val av hedersledamöter och korresponderande
ledamöter. Ordföranden började med procedurfrågor och läste upp vad följande stadgar
säger:
§30. Till hedersledamot kan Sällskapet kalla ledamot av Sällskapet eller annan person,
som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt vinnlagt sig om Sällskapet eller de syften
Sällskapet företräder. Till Korresponderande ledamot kan Sällskapet kalla fram-
stående svensk eller utländsk företrädare för odontologin eller denna närstående
vetenskapsområde.
§33. Förslag undertecknat av minst två ledamöter och som styrelsen har tillstyrkt före-
drages inför Sällskapet vid ett ordinarie sammanträde. Val förättas vid därpå
följande ordinarie sammanträde. Vid företagen omröstning erfordras för bifall att
beslutet biträdes av minst 3/4 av de röstande.
§37. Omröstning sker öppet utom i de fall sluten omröstning begärts och av Sällskapet
beslutats.
§38. Beslutsmässighet föreligger, när minst tjugo av Sällskapets röst-berättigade
ledamöter är närvarande. Röstning medelst fullmakt är icke tillåten.
Föreslagna till hedersledamöter var:
Malte Hultstam Förslagsställare: I Olemyr, B Waldenström
Olle Johansson -"- B Rockler, B Waldenström
Ulf Kewenter -"- I Olemyr, S Toreskog
Bo Krasse -"- CG Emilson, B Hager
Jan Erik Lövgren -"- P Göransson U Lundin
Birgit Thilander -"- K Ludvigsson S Ljunglöf
Ingegerd Wieslander -"- B Hager KG Olsson
Ordföranden gav en kort presentation av de föreslagna personerna och sa:
Malte Hultstam har varit sekreterare i GTS 1972-74, ordförande 1974-76 och
ordförande i förtroendenämnden 1979-88. Hultstam har varit mycket flitig i
debatten för GTS väl och ve.
Olle Johansson har på ett mycket förtjänstfullt sätt vinlagt sig om såväl patientens
som tandläkarens intressen som ordförande i Förtroendenämn-den. Johansson
har därigenom bidragit til att lösa många ofta svåra tvister mellan patient och
behandlande tandläkare. GTS ansikte utåt mot allmänheten har pga Olle
Johanssons arbete blivit allt mer positivt.
Ulf Kewenter har under tre decennier varit enormt aktiv, inte minst i den fackliga
delen av verksamheten. Han var sekreterare under Leif Bohman och Ragnar
Granerus. Var förbundsavdelningsordförande och mycket aktiv under
75-årsjubileet. PT-ordförande under många år och åkte som en skottspole till
Förbundsstyrelsen i Stockholm alltid månande om GTS synpunkter. Ordförande
i privatvårdens arbetsgivareorganisation.
Bo Krasse har lagt ned stor energi och kraft på GTS, dels som ordförande under
några år på 70-talet och dels som redaktör för jubileumsboken till GTS:s 100-års
firande. Han har därvidlag lyckats med att få många av våra kollegor att minnas
och sammaställa sina alster för skapandet av ett intressant aktuellt panorama
över GTS:s första hundra år.
Jan Erik Lövgren har ägnat stort arbete åt GTS genom åren. Här kan då nämnas
befattningar som kassaförvaltare GPTF och sedan ordförande under 70-talet.
Inredningsansvarig för GTS ombyggnad vid 75-årsjubileet. Har varit ordförande
i Förbundsavdelningen, interimstyrelsen Västra Regionen, stipendienämnden,
Karl Fredrik Andrees fond, Musei- och biblioteksnämnden samt revisor i GTS
PT-förening. Har bidragit till att FDI:s möte 1993 förlägges till Göteborg. Sitter
med i 100-gruppen och i FDI:s organisationskommitte.
Birgit Thilander var GTS`s första kvinnliga ordförande i GTS och satt dessutom
som ordförande i tre år på 80-talet. Hon har mycket aktivt arbetat för att FDI
skulle komma till Göteborg. Sitter i FDI:s organisationskommitte. Hon har
internationellt bidragit att höja GTS status vid ett otal olika tillfällen. Varit flitig
föreläsare på GTS.
Ingegerd Wieslander har sedan 1979 verkat i Göteborgs Tandläkare-Sällskaps
kursnämnd och var åren 1982, 1983 och 1987 dessutom dess ordförande. Hon
är alltjämt aktiv i denna nämnd. Hon har på ett förnämligt sätt representerat vår
förening och varit en ständigt positiv och kunnig kursvärd då vi haft kurser i
GTS lokaler och annorstädes.
Till korresponderande ledamöter hade två namn föreslagits, nämligen Per-Ingvar
Brånemark och Jan Lindhe.
Per-Ingvar Brånemark har utfört en epokgörande forskning och klinisk verksamhet
inom området osseointegration. Han har därigenom visat att osseointegrering
under lång tid är möjligt med nära nog 100% prognos ur lyckandesynpunkt.
Detta arbete skedde under många år under svårt motstånd från etablerade
odontologer men Brånemark kämpade vidare oförtrutet.
Jan Lindhes forskning inom det parodontala området är av sådan dignitet att han
redan har tilldelats otaliga utmärkelser. Han har gjort den Göteborgska Fakulteten
mycket känd internationellt vilket också smittar av sig på GTS. Han har inspirerat
och biståt otaliga disputander som likt en kärnreaktion lagt beslag på den
internationella parodontologin.
Därpå vidtog själva valet. Tage Tagde begärde omedelbart sluten omröstning för de
föreslagna namnen till hedersledamöter och önskade att den skulle ske för gruppen
som helhet. Ordföranden ansåg att det var bättre att varje namn behandlades för sig.
Mötet röstade då för om det förelåg en majoritet för sluten omröstning för vart och ett
av namnen. Då detta ej blev fallet för de sju olika namnen beslöts att öppen röstning
skulle ske. Till rösträknare valdes dagens två protokolljusterare. Efter rösträkning kunde
konstateras att med mer än 3/4 av medelst handuppräckning avgivna röster valdes
Malte Hultstam, Olle Johansson, Ulf Kewenter, Bo Krasse, Jan Erik Lövgren, Birgit
Thilander och Ingegerd Wieslander till hedersledamöter i Göteborgs Tandläkare-
Sällskap.Sluten omröstning begärdes ej för valet till korresponderande ledamöter.
Med mer än 3/4 av de avgivna rösterna valdes Per-Ingvar Brånemark och Jan Lindhe
till korresponderande ledamöter i Göteborgs Tandläkare-Sällskap.
§ 6. Med stadgeenlig majoritet invaldes i Göteborgs Tandläkare-Sällskap tandläkare Lena Eliasson.
§ 7. Stipendienämnden hade till Elanderpristagare för år 1992 föreslagit professor Jan Carlsson,
Umeå. Mötet fastställde förslaget.
Stipendienämnden hade förslagit följande fördelning av stipendier och som mötet även
fastställde:
Bülzingslöwen, Inger v 4.000 kr; Kjellberg, Heidrun 4.000 kr; Knutsson, Gunilla 4.000 kr;
Molander, Anders 4.000 kr; Engvall, Monica 4.000 kr; Kvist, Thomas 4.000 kr; Hasséus,
Bengt 2.000 kr; Nethander, Gunnar 2.000 kr; Olsson, Michael 2.000 kr; Rödström, Per-Olof
2.000 kr; Torbjörner, Annika 2.000 kr; Rubinstein, Barbara 1.000 kr; Sjögren, Karin 1.000 kr.
§ 8. Birger Rockler föredrog budgetförslaget för 1993 och poängterade att 1993 blir ett annorlunda
år även budgetmässigt. Med tanke på alla aktiviteter under året kommer det att bli ett rejält
överskott trodde Rockler. Rörelseintäkterna beräknas till 3.5 miljoner varav årsavgifterna för
aktiva medlemmar belöper sig till 260.000 kronor. Stora extraordinära intäkter under året blir
det för annonser och för kurspaketet. Mötesdeltagarna antog budgetförslaget. Åke Möller
framhöll Sverker Toreskogs stora insats för att locka sponsorer.
§ 9. Lars Ödman föredrog valnämndens förslag till styrelse, nämnder och funktionärer. Alla valdes
enligt förslag.
§ 10. Ordförande nämnde att FDI programmet på svenska kommer att sändas ut i december månad.
Ordföranden rådde alla mötesdeltagarna att sova veckan före och efter men vara vakna under
själva FDI veckan.
§ 11. Under punkten fackliga ärenden nämnde Ingrid Moberg att den av regeringen tillsatta utred-
ningen, som har till uppgift att lägga fram förslag till hur en ny tandvårdsförsäkring skall komma
att se ut, presenterar sitt förslag först den 15 mars 1993. Målet är att försäkringen skall träda i
kraft den 1 januari 1994. Inga övriga ärenden förelåg.
§ 12. Ordföranden förklarade sammanträdet avslutat och lämnade sedan över ordet till kvällens före-
dragshållare Jan Fornell, som pratade om "Dax att regenera". Fornell inledde med att berätta hur
fascinerad han var av att människan läker när man behandlar henne. Han illustrerade detta
genom att visa kliniska bilder från munhålan på hur nedbruten parodontal vävnad läkte ut enbart
genom den vanliga parodontala behandlingen. Nackdelen med denna terapi är dock att förlorad
benvävnad ej återbildas. Detta beror på att epitel- och bindvävscellerna har stor förmåga att
rekolonisera. Därför är det vanligtvis de som ockuperar sårområdet och på detta sätt utestänger
cellerna från rothinnan och alveolarbenet. Ett äkta återfäste kan då inte bildas mellan tand och
omgivande vävnader, utan resultatet blir istället en ärrläkning.
Under den senaste 10-års perioden har ett koncept med styrd vävnadsregeneration (GTR =
guided tissue regeneration) med barriärteknik för att återskapa rothinna och benvävnad
utvecklats. Banbrytare på detta område har varit gruppen runt Styre Nyman i Göteborg. Med
denna metod placeras en barriär mellan gingivan och den parodontala defekten varvid epitel
och bindväv hindras från att att växa ned. Istället får cementoblaster från den kvarvarande
rothinnan tillträde till sårområdet och växer in över rotytan. Nybildade rothinnefibrer bildar
sedan ett nytt fäste mellan tanden och alveolarbenet och nytt alveolärben skapas. Med GTR-
tekniken åstadkommer man en komplett läkning, dvs äkta regeneration. Den första genera-
tionens barriärmembran är tillverkade av expanderad polytetrafluoretylen, en välkänd teflon-
produkt (Gore-Tex). Aktuella för regeneration är parodontala defekter som furkationer, som ej
är genomgående, lokala benkratrar, rotytor som blottlagts genom lokal gingival retraktion och
andra välavgränsade skador. Nackdelen med metoden är att materialet inte är resorberbart
och får därför avlägsnas vid en andra operation efter fyra till sex veckor. Barriärgeneration
nummer två utgörs av resorberbara material som exempelvis polymjölksyra, polyglykolsyra
och kollagen.
Under de senaste åren har det utvecklats en tredje generation barriärprodukter (s.k Guidor
membran), som består av en resorberbar perforerad matris av polymjölksyra. Matrisen är
konstruerad så att bindväv snabbt växer in i den yttre delen och effektivt hejdar epitelnedväxt.
Samtidigt förhindrar matrisen att mjukvävnaden växer helt igenom den, innan de parodontala
vävnaderna hunnit regenerera. Histologiska biopsier av GTR-behandlade tänder från både
djur och människa har gett klara bevis för att det återbildas ett vitalt parodontium utan ankylos.
GTR-behandling med barriärteknik är inte bara lovande och intressant. Det är också ett kliniskt
redan etableradt behandlingskoncept, som Fornell poängterade genom att visa ett flertal
intressanta bilder från lyckade fall i sin klinik. Han avslutade med att säga hur trevligt han
tyckte det var att få prata om GTR på GTS.
Ordföranden tackade för det fina föredraget och välkomnade alla mötesdeltagare till den
efterföljande matstunden i julens tecken.
Göteborg den 7 december, 1992
Justerat Vid protokollet
Sverker Toreskog Claes-Göran Emilson. Gunnar Browall Ulf Lundin
ordförande sekreterare justeringsperson justeringsperson