Även i år blev högtidssammanträdet inställt pga av pandemin. Istället hölls ett mer
högtidligt sammanträde den 26 januari med bara styrelsen närvarande och sittandes
utspridda i konferenssalen.
GTS medlemmar kunde koppla upp sig digitalt med hjälp av Jesper och 47 deltog via
länk.
Vid detta sammanträde gav Amina Basic en fin resumé över GTS-året 2021.
Margaretha Lindqvist överlämnade
ordförandekedjan till tillträdande ordförande John Bratel, som presenterade kvällens
föredragshållare Pether Ribbefors.
Pether fångade genast allas intresse då han berättade om ”Pandemi och karantän -
sjukdomar som påverkat Göteborg”. Var det pest eller kolera som var värst. Nej, båda.
Pether startade sin berättelse vid Stampens kyrkogård som på en av ingångarna har
devisen ”Tänk på döden”. Här ligger många kända Göteborgare begravda, bl.a O.P.
Andersson, som på sin tid framställde Sveriges äldsta akvavit.
Pether fortsatte med den svenske kungen Karl X Gustav vars största bedrift var
freden i Roskilde 1658. Han kom till Göteborg i december 1659. Här kallade han ihop
riksdagen i Kronhuset. I Göteborg installerade han sig i residenset. Han bevistade en
begravning i domkyrkan och fick influensa och kort därefter lunginflammation. Trots
all läkarbehandling dog han i residenset den 13 februari 1660. Han låg kvar i huset
till i början av april då han blev transporterad till Stockholm för begravning. Han blev
det mest berömda lik som Göteborg har haft då han tillbringade mer tid som död än
som levande i residenset.
Hur man blev smittad visste man ej på den tiden. 1710 kom pesten med ett fartyg
över Östersjön till Stockholm. Dödligheten var mycket hög och bara i huvudstaden
dog 22.000 av stadens 55.000 invånare. Pesten spred sig över landet men Göteborg
klarade sig. För att förhindra smittan att komma in stängde man stadsportarna.
Den stora sillperioden ägde rum under andra halvan av 1700-talet och gav ett stort
uppsving för Bohuslän. Sillen gick djupt in i fjordar och vikar och var lätt att fånga.
Sillen blev Sveriges näst största exportkälla efter järnmalmen. Sillsalterier växte fram
längs hela västkusten. Till det behövdes salt och det importerades från Spanien men
där härjade gula febern. Denna virussjukdom ville man inte ha så man inrättade en
karantänanläggning på Känsö utanför Göteborg. Fartyg som kom till Göteborg fick
först vara i karantän där i 40 dagar innan de fick komma in i staden.
Den värsta katastrofen inträffade 1834. Kolera hade härjat runt om i Europa i flera
år. Göteborg blev inkörsporten av kolera i Sverige. Totalt dog 2462 personer i Göteborg,
10% av befolkningen. Det var så många som dog att man ej klarade av att göra en
kista till var och en. Bland de avlidna återfanns landshövdingen Axel von Rosen, som
blev det sista kända offret för epidemin. Han ligger begravd på Stampens kyrkogård.
1874 kom en ny hälsovårdsstadga och 1886 hade man anlagt epidemisjukhuset i Annedal.
Nästa stora epidemi som drabbade Göteborg var Spanska sjukan 1918-20 som
nådde Europa från Nordamerika. Den var en ovanligt svår och dödlig form av
influensa. Ungefär en tredjedel av jordens befolkning på 1,6 miljarder blev smittade
och 10-20% av dem dog. I Göteborg var denna sjukdom en av anledningarna till att
300-årsjubiléet flyttades till 1923.
Pether avslutade med covid-19 pandemin som härjat i Göteborg sedan mars 2020.
Att även denna gång 100 år senare stadens jubileum framflyttats beror nog inte på
virussjukdomen utan har nog andra orsaker.
(text: CG Emilson, foton: Amina Basic
